Projektet VÄGEN – stärkt egenmakt och vägar vidare
Projektet VÄGEN, som ägdes och drevs av Folkbildningsrådet, syftade till att stärka deltagares egenmakt och underlätta vägen vidare till studier och arbetsliv. Inom projektet samarbetade tre folkhögskolor – Malmö folkhögskola, Eslövs folkhögskola och Blekinge folkhögskola – som den södra noden. Tillsammans utvecklade de hållbara modeller och arbetssätt som stärkte deltagarnas progression och skapade bättre förutsättningar för etablering.
En central del av nodens arbete var utvecklingen av den individuella studie- och etableringsplanen (ISEP), som gav deltagarna tydligare mål, bättre uppföljning och större inflytande över sin utveckling. Utöver detta tog noden fram omkring 150 metoder, varav många implementerades i ordinarie verksamhet. Dessa metoder omfattade allt från pedagogiska upplägg och hälsofrämjande insatser till internatbaserat stöd och etableringsförberedelser.
Resultaten visade tydligt att arbetssätten gjorde skillnad. I alumnenkäten uppgav 70–85 % av deltagarna att de blivit mer motiverade, kände sig mer redo för studier eller arbete och hade fått det stöd de behövt. Projektet stärkte därmed deltagarnas egenmakt och framtidstro.
På verksamhetsnivå bidrog projektet till mer systematiska och gemensamma strukturer för pedagogisk utveckling. Genom modeller som FAMN och kvalitetshjulet fick skolorna verktyg för att identifiera behov, pröva lösningar och följa upp resultat. Det kollegiala lärandet stärktes och skolorna skapade en gemensam kultur för utveckling och kvalitet.
Internatens roll tydliggjordes också genom nya vardagsnära och hälsofrämjande arbetssätt som stärkte deltagarnas självständighet, ansvarstagande och sociala förmåga.
Samarbetet med externa aktörer fördjupades, vilket ökade kunskapen om folkhögskolan som skolform och i flera fall ledde till ett större inflöde av deltagare. Nodsamarbetet var en central framgångsfaktor – genom gemensamma möten, utbyten och utvecklingsarbete inspirerade och stärkte skolorna varandra.
Projektet VÄGEN visade att ett strukturerat, deltagarnära och gemensamt utvecklingsarbete skapade varaktiga resultat – för individen, för verksamheten och för samhället. De modeller och arbetssätt som etablerades i den södra noden levde vidare och utgjorde en stabil grund för fortsatt utveckling även efter projektslut.
